Irritationen växer. Det har verkligen blivit en soppa allting nu. Ändå mitt i allt kaos känner jag mig glad och stark. Ni kan snacka, ni kan spela. I don't care. Det jag vill poängtera är dock att det värsta jag vet är falska människor. Är du arg på mig, say so. Då kanske jag försöker göra nått åt det, men låtsas inte vara min vän och sen snacka bakom min rygg. Då tänker jag inte längre lyfta ett finger för den så kallade vänskapen. Det är tur att man vet vilka man kan lita på.

Förövrigt blev det alldeles för mycket alkohol igår. Det tog lång tid innan man blev människa, men efter pizza och långpromenad i solen är man tillbaka. Ska hem till mamma nu, sen vidare på filmkväll. Känns skönt med slapp ikväll. Imorgon ska jag plugga. Urk.