nu har jag..
Tagit kontroll över känslorna och lät förnuftet styra istället. Men i helvete.. Det känns med skit tydligen.
Vet inte åt vilket håll jag ska gå längre. Ångest förföljer mig men jag kämpar för att se det bra omkring mig och njuta av det och de stunder som är.
Jag måste andas och omfamna livet som är och ta mig framåt. Sommaren är på intåg och jag känner att min tid kommer. Så måste det vara.

