Tacksam

Är det okej att sitta här mitt inatten och nästan bli lite rörd över tidigare inlägg. Att när jag i maj var på botten ändå kunde känna att jag var på rätt väg. Lycklig i min olycka. Och hur stolt jag känner mig alldeles just nu, när jag går omkring hemma i min längenhet mitt i natten och kommer på mig själv att jag inte längre mår dåligt. Att jag känner mig trygg och lugn.
 
Hur jag inte längre känner hur ensamheten äter upp mig.
Hur jag inte längre känner att jag behöver andras bekräftelse för att må bra.
Hur jag äntligen börjar hitta lycka i mig själv, i mitt liv. 
 
Sen finns det en saknad och ett tomrum. Men det känns inte lika viktigt att fylla längre. Inte just nu. 
 
Och nu vill jag bara njuta av sommar, semester och livet. 
 
RSS 2.0